Dikt: Poseidon Hellas och den grekiske poeten

Han såg trött ut, kanske hade han
ätit en lång lunch, eller tagit ett par öl
när han väntade i hamnen.

Han satt mitt emot oss
på färjan Poseidon Hellas,
under soltaket på översta däck.

Det var skön vind från havet
och en underbar utsikt över
den Saroniska skärgården.
Två timmar till Egina.

En stor familj med barn som
skrek och larmade
men mannen verkade inte bry sig,
han somnade nästan direkt.

Vinden rufsade hans långa hår
medan huvudet sakta gungade
fram och tillbaka.

Kanske var han en poet,
han hade det rätta utseendet:
den klassiska grekiska näsan, skägget
och det långa yviga håret.

Kanske hade han
skrivit klart en dikt på morgonen
och var utmattad och
nöjd med sig själv?

På svenska

Det händer inte mycket på den här bloggen...tanken var att
jag skulle omvandla ett antal engelska dikter till svenska dikter.
Nu kom det lite annat emellan. Men jag återkommer.

Under tiden så har boken "Mr Blue och hans dikter" kommit ut
och finns att köpa på Bokmagasinet. Det är en kort novell som
gavs ut i våras på engelska, nu finns den på svenska också.
Och på franska, faktiskt. Utgiven av Microbe i Belgien.

Min hemsida www.henrydenander.com har fräschats upp
och blivit lite modernare. Om jag får säga det själv.

Men om ni absolut vill läsa en blogg på svenska så rekommenderar
jag fotografen Micke Berg. Han skriver djävligt bra och han
skriver nästan varje dag. På svenska.
mickebergphoto.blogspot.com/

Min nya bok

The Poetry of Mr. Blue, min nya bok från
Bottle of Smoke Press finns att köpa i Sverige
från www.kaminipress.com.
Eller gå till Bokmagasinet i Stockholm,
Hornsgatan 80. Bredvid Kaffebar.
En kort novell i en liten bok, 40 bagis.

Dikt: Henrys utsikt

En nyöversatt dikt från boken Weeks Like This.
Tack till Roffe Classon.
Skriv gärna nån kommentar, jag måste få lite fart på
den här sidan...kanske måste lägga ut lite mer grejjer?
Och oftare.
Jaja.




Henrys utsikt

Henry Miller passerade hamnen i Poros
med färjan på väg ut till Hydra år 1939
Från övre däck såg han rakt in i de grekiska
familjernas vardagsrum

Varje gång jag passerar Poros,
studerar jag den lilla hamnen för att hitta
det som Henry Miller såg

Idag, när färjan glider ut från kajen,
fastnar blicken på ett trevåningshus
med stora öppna balkongdörrar
Längst in i det stora kala rummet
sitter en ensam gammal dam på en stol,
med blicken ut mot den stora färjan

Här är den, bilden som Miller beskriver i
Kolossen från Maroussi; färjan som liksom färdas
genom gatorna på Poros,
det gamla huset med öppna balkongdörrar
och den stora salongen
Kanske samma grekiska kvinna,
64 år äldre

Och kanske spanar hon efter Henry Miller
på samma sätt som jag
letar efter henne

Dikt: Två bilar på ön

En dikt från min bok "Weeks Like This" från Bottle of Smoke Press i USA. Nu på svenska.





Två bilar på ön

Till Demian

Det finns bara två bilar på vår grekiska ö;
en sopbil och en liten lastbil
för byggnadsmaterial.

Allt annat fraktas med åsnor och hästar
och det är mycket stillsamt och idylliskt.

Vår kompis hälsade på i två veckor och
vi bokade in honom på ett pensionat
nere vid havet på den verkligt lugna sidan av ön.

Men strax märkte han att sopbilen
vilade för natten uppe i gränden
nedanför hans sovrumsfönster
och den väckte honom varje morgon
klockan sex.

Men,
på en sån här underbar och
stillsam liten ö

är det ju perfekt
att vakna tidigt.

En ny diktsamling av Samuel Charters

Dag Häggqvist och jag driver Ars Förlag och vi har just gett ut Samuel Charters diktsamling Ur en svensk anteckningsbok. Kolla vår hemsida och läs om boken: www.arsforlag.se. Det är en mycket fin samling dikter som gavs ut i USA 1972 och som vi nu ger ut i svensk översättning.

avlyssningsutrustning

Spioner och avlyssningsutrustning

Jag läste i tidningen i morse
om utställningen “Spioner”
på Armémuseum,
med en massa intressanta och
märkliga prylar.

Bland annat visar de avlyssningsutrustning
man hittade på den svenska ambassaden
i Bukarest i mitten på 80-talet.

Min fru jobbade på den ambassaden och
jag minns hur jag garvade när jag hälsade på och
hon berättade att hon misstänkte att allt var avlyssnat,
till och med de privata lägenheterna.

Hon berättade hur de gick ut på gården för att prata
om det var nånting viktigt.

Jag skrattade och tyckte att hon överdrev;
det lät lite väl mycket som en
James Bond-film för mig.

Nu visar de upp bandspelarna
och de dolda mikrofonerna på muséet här.

Förhoppningsvis har de inte sparat
inspelningarna från
mina besök.